Vi fick veta tidigt att Isa haft problem med fölningarna.
Så nu gällde det att vara beredd.
Fast att vaka i 19 dygn var inte precis det man hade tänkt sig..gäsp.
Vi tog det säkra före det osäkra och klämde juver varje kväll. Isa tackade oss med att skita ner sig så pass mycket att vattenslangen var ett måste. Och hur bar hon sig åt att bli så där trots kruttorr hage???
Så där höll vi på, varje dag. Isa hade säkert jätteroligt åt oss och njöt av att få så mycket uppmärksamhet.
Men sista dygnet så blev det en förändring.
-Sluta glo!!
-Kommer att riva ner kameran!!
-Höet smakar f-n!!
-Grannen tittar!!
-Jag vill ut!! -Jag vill in!

Fölade gjorde hon till allas lättnad och allt gick till att börja med jättebra. Men Lillen hade dåligt med antikroppar så nu har han blivit tankad med plasma.
Och fått tillstånd av veterinären att få komma ut!!