Här kommer en liten inblick från den fina hästkliniken strax utanför Arlanda.
En stor parkering och ordentligt med plats är det första som möter oss när vi kommer dit med vår patient... Sweet Charms lilla hingstföl.
Mälarkliniken är ett eldorado av
finesser.. Rullmattor, digitala röntgen, duktiga veterinärer , och
ett otroligt urval av goa smörgåsar...
Allt detta, tillsammans med trevlig personal gör att tiden går
fort när man är där...
Och det finns så mycket att titta på!
"Väntrummet" är en skådeplats.
Allt öppet och man har fri sikt.
Man tar en god macka och en kopp kaffe (finns både socker och mjölk)
och sätter sig ner och tittar. Bakom Anna här så är det
hältutredning. Man kan följa behandlig och veterinärer i deras
arbete.
Boxarna är stora och rymliga. Det finns vattenkoppar i alla...
Denna fyrkantiga platta är "bantarvågen"
Här vägdes Almtroll första gången till 540 kilo, och
ett halvår senare till 610... liiiite pinsamt. Veterinär Arne Lindholm
spände ögonen i mig och sa: Den här har haft det lite för
bra va?????
Rullmattan är en grej för sig... Här testas oftast travaren i högre hastigheter. När nordsvensken Almtroll (med 610 kilo tillbehör) gav järnet på denna matta, och jag själv stod och höll i grimskaftet så förstod man en gång för alla vilka urkrafter som var i gång... ojojojjj!! Häftigt.
Mattan sedd framifrån...
Den där gula dosan reglerar hastigheten på rullmattan
Här inne bor opererade hästar. Sedan har dom ett "utlastningsstall" en bit ifrån. På så sätt blir det inget spring här inne.
Och detta är kanske för en del, en välbekant skylt. Och det var just en "RS" häst vi var dit med...
Det var nämligen så, att Sweet Charms lilla hingst sprang rakt in i staketet med huvudet. Först knäckte han nosryggen i den undre regeln. Då blev han så rädd att han kastade upp huvudet och bröt då av underkäken i övre regeln... Det var en pärs. Blodet sprutade åt alla håll och det blev först en resa till Strömsholm. Där blev dom kvar över natten och fraktades sedan vidare upp till Mälarkliniken. Underkäken lägesrättades med hjälp av ståltråd. Fast en tand fattigare blev han. 3 veckor senare var vi upp igen för kontroll och...
... tog en röntgen.
Allt såg jättebra och läkte fint. Vi ska dit igen om två
veckor...
Här har både mor och son "preparerats" med det lugnande
medlet Domosedan.
Den lille ser lite trött ut va?
(dom blå skynkena som sitter på Gunnar och Anna är ett skydd
mot strålning)
Fortfarande lite vinglig för att lastas. Mamma Sweet däremot är helt klarvaken. Skavet mellan bakbenen fick den lille när han sprang in i staketet. Som tur var så blev det inget annat än lite "pälsförlust"
--------------------------------------------------------------------------